Jag är ledsen idag. Mest för Baryton, min bästa vän under flera års tid. Jag tänker på allt jag lärt mig av honom, allt vi gjort tillsammans. Jag tänker på hans hjärnspöken, och på allt knäppt han gjort. Jag tänker på hur mycket man kan älska en häst, och hoppas bara att han vet om det. Att han förstod när jag sa tack.
/A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar