Lambi/Kajsa

Såhär lugn och fin är inte Kajsa nu. Men inatt var hon tyst iaf! Undrar vad ulf, vår internatföreståndare har för åsikter om detta...Well well, vad gör man inte för en lammunge på ett dygn. Så, nu blev hon tyst igen. Matte D, undrar om hon vill följa med på det?



/A

piece of me

Jag vill dela mig i tusen bitar och förlänga dagen med 12 timmar. Först då skulle det kännas som att jag hann med allt. Mission impossible tror ni?
Fan då, tyvärr känns alla prov lika mission impossible. Svårt att veta vad man ska fokusera på...

/A

guess what?

Börjar tvivla strongt på antalet fungerande hjärnceller innanför min lugg alltså. Idag gjorde jag nått så jävla dumt att jag chockade mig själv. Mamma och jag inne i stan, letar parkering, FAN det är ju löningshelg, letar parkering. Finner parkering size XS, vi har bil XL. Parkerar, försiktigt, jag öppnar rutan med elhissen och hänger ut hjärnan för att se så att vi inte skrapar bilen brevid. Sen tar jag in huvudet i bilen igen och trycker upp fönstret, samtidigt slänger jag av någon konstig anledning ut huvudet igen och får rutan i ansiktet. MUMS fläskläpp! Jag menar, hur jäkla dum får man bli?

Inte bara jag som är dum, finns fler kan jag lova. Åkte själv med min underbara häst till ridhuset idag, det gick superbra! Men där kan man ju fundera på om andra personer har alla hjärnceller med istället...Bråka om saker som är "vanligt hyfs", eller inte..Ständiga intriger med alla drama-queens inom hästvärlden.

Jag har prov i matte e på onsdag, det kommer att gå käpprätt åt skogen. Hatar när man ska "uppskatta" genom att rita riktningsfält eller som i ma D där vi har massa olika metoder för uppskatta areor. Fattar nada, matte ska man väl kunna lösa och räkna på, då tycker jag att det är roligt.

Idag var jag som sagt inne i stora staden Karlstad. Hade födelsedagspengar att göra något nyttigt för, och det gjorde jag kan jag lova. Levi's curve id, plötsligt var det roligt att handla jeans igen! Skulle köpa nya springskor så jag kan springa utan att få ont i vristerna, provade ett par för 1900 kr, tur mamma var med och stoppade mig, för satan vad sköna. Men med den springningen jag gör dög dom jag köpte för 900 mer än bra. Lite toppar lyckades jag också få med mig hem, så är väldigt nöjd. Ska bara spara ihop lite mer pengar så jag kan köpa ett par svarta jeans också, då blir jag ännu nöjdare.

/A

sommarjobb

Börjar få en klump i magen inför sommaren. Tänk om jag inte får något sommarjobb? Ska jag gå hemma helt fattig och skrota då? Herregud, det går aldrig! Hoppas hoppas hoppas på att jag kan få jobba någonstans. Vartsomhelst. Eller nja inte riktigt vartsomhelst, det är bra om lönen täcker bensinkostnaderna, så kanske inte i kristinehamn eller något sånt. Funderar på om jag skulle maila caféet eller om det är för sent? Om dom vill ha mig och om ännu mer om jag vill ha dom.

Svåra funderingar, men egentligen helt onödiga. Vi har typ 7 hela skoliga veckor kvar, jag borde verkligen fukusera på dom och nu istället för det och sen. Får jag något jobb lär det väl märkas.

Vädret gör mig så himla glad! Så glad att jag inte ens bryr mig om att jag vaknar av solen alldeles för tidigt för att vi inte har några gardiner. Så nu ska jag ladda inför vad som förhoppningsvis blir en underbar dag, har det på känn!

/A

Write an competition entry about your favourite..

..actor or author...

Om man inte har någon då? Om man tittar på film i sådär lagom mängd som dom flesta andra. Om man läser böcker i perioder, kanske lite mer än några andra. Om man gör det, men ändå inte har någon favorit, hur fasiken ska man kunna nominera någon till en oscar eller nobelpriset?

Är det fel på mig som inte har någon favorit? Jag har skitsvårt att välja ut någon både författare och skådespelare som jag verkligen tycker om. Visst kanske man hellre väljer filmen med julia roberts i än den där okända när man står på happy station och ska hyra film .Det är ju för att hon är bra, eller man vet iaf att hon är ok jämfört med dom andra som man inte vet något om. Men det är inte så att jag alltid väljer julia robertsfilmen. Eller boken.

Däremot väljer jag alltid den där boken eller filmen som ser rolig, romantisk och lättsam ut. VARJE gång. Förutsägbar tjej? Ja en aning. Det är inte det att jag inte kan tycka att filmer eller böcker ur andra genrer är bra, mest att de liksom inte lockar mig, alls. Får nog börja bredda mig lite  i mitt oerhört rika kulturella liv. Eller förresten, ska nog vänta tills den tiden då jag faktiskt har tid att läsa en bok eller se en film. Att finna ro och tid till det, utan att få dåligt samvete för något annat, det är inte lätt!

Ja iallafall, tillbaka till det jag tänkte säga. Jag har ingen idol. Ingen förebild. Ingenting. Varför har jag inte det? Vad jag kan komma ihåg har jag aldrig riktigt haft det, har inte alla barn det? Självklart samlade jag autografer från malin bayard när vi var i scandinavium, om någon frågade var hon var min idol, men jag ljög nog. Jag har ingen person jag direkt känner att jag kan identifera mig med, varken nära eller kändis. Och inte känner jag något som helst behov av det heller.

Varför vilja vara någon annan när man kan vara sig själv? Jag tycker absolut att man ska och kan beundra människor som lyckas med något, eller gör något på ett bra sätt. Men då skulle jag vilja säga att alla borde ha varandra som idoler, för alla lyckas med något. Alla är bra på något och alla har några bra sidor. Alla har bra sidor samtidigt som alla har dåliga sidor. Om vi ser upp till varandra och har varandra som förebilder kan man pussla ihop sin egen personlighet. Det måste väl ändå vara det optimala?

Troligtvis bara gissningar och funderingar för att dölja min onormala brist på förebilder. Men lite vettigt låter det allt.

/A

Förvirrig

Long time no see huuhh?

Stressad vecka. Stressat liv. Vi som har haft det så himla lugnt och skönt får nu veta att vi lever.
Har denna veckan hunnit med:

• Företagskurs på HS måndag kväll. Bra, men sånt man redan visste. Affärsidé, affärsplan blablabla..
• Gjort glass. (Beställ, det är ju vår nu!)
• Fyllt år, vilket innebar hem på en ridtur och den godaste tårtan jag smakat made by mormor.
• Pernillaträning med min prins, välbehövligt och skitkul!
• Kalas, våfflor presenter och familj, mysigt!

Också den självklara komponenten plugg. Plugg plugg plugg. Jag är en pluggis. Snart är det högskoleprov, samma vecka 2 matteprov, denna veckan religionsprov. Känns inget bra nått av det, särskilt med tanke på att jag säkert glömt hälften av vad som ska göras.

Glömma bort var det ja. FY FAN vad jag har blivit förvirrad. Helt sjukt. Denna veckan har jag tappat bort ett 5i1-block (vilket innebär att 5 ämnen har blivit lidande), min mattebok och min miniräknare! För att inte nämna ett skohorn och troligtvis en till mattebok och en till miniräknare. Vart tar mina saker vägen? Vem stjäl dom? Eller förhäxar dom så dom får ben och går iväg själv? Något av det måste det ju vara, har ingen blek vart jag lägger sakerna. Visst, vårt rum är inte det renaste, men så jävla skitigt att man kan gömma massa saker är det väl ändå inte?

Skrämmande förvirrad är jag iaf för mina ringa 19 år. Hur virrig är jag inte om ytterligare 10? Kommer få skaffa senilsnöre att ha runt halsen till alla mina nödvändiga saker. Jag skojar inte om jag säger att jag tappar bort 5 pennor i veckan, tur det finns gratis att sno ibland. Och mina nycklar kommer bort med jämna mellanrum. Hittills har dom som tur är hittats igen. Den dagen jag tappar bort mig själv blir jag inte förvånad.

Bläckfisk-minne som min samhällslärare sa. Misstänker att han menade guldfisk, men när man inte ens kommer ihåg det så säger det en del..

/A

Låtsaspolitiker

Börjar jag bli det nu? nja inte direkt så men..en plats som ledamot i distriksstyrelsen för CUF (centerpartiets ungdomsförbund, för er som inte fattade alltså) är väl inte alltför oengagerat. Grejen är den att jag tycker att politik är roligt, och om jag hade orken skulle jag nog kunna och vilja engagera mig. Som det är nu hade jag mest tänkt att flyta med. Flyta-med-grejen är inte riktigt min grej, jag mår lite dåligt av att inte vara 100% delaktig och med på saker och ting. Samtidigt kan man inte vara överallt jämt, fast jag brukar alltid tro det när jag planerar saker.

Imorgon kväll ska jag och min fru Äva på företagarkurs. Har jag tid? Njaej, egentligen verkligen inte. Men jag tror faktisk att den är väldigt bra och nyttig att ha, plus att den troligtvis är gratis, så det ska bli kul ändå. Gratis är gott.

Evelinas chokladtårta är godare. Födelsedag lite i förväg men det gör ingentingen. Mums i magen!

/A

blond och blåögd

Kvällen igår var skitrolig! Lika kul som jag hade igår var jag trött idag kan jag säga...Zooombieee!

Vi var på universitetet igår på massa föreläsningar och mässa. Jag gick och lyssnade på en tjej från Linköpings universitet som pratade om läkarprogrammet, skitduktig var hon! Gissa om jag är sugen på att bara få börja direkt? Jag bara vill,vill,vill...men antar att det är lika bra att leva i nuet och fukusera på det så jag fixar till mig mina poäng. Funderar på i vilken ordning jag ska söka också. Nu när jag hörde henne prata om Linköping blev jag såklart sugen på att plugga där, så svårt att veta nånting om nån av programmen egentligen. I gbg har dom tydligen ett mer traditionellt sätt och i dom andra mer PBL..men hur ska jag veta vad som passar mig liksom? Kommer nog inte in i höst iaf, så är ju inte hela världen i vilken ordning jag söker nu...För tillfället ligger nog Gbg som prio ett, Linköping som två, och dom andra vet jag inte än..

Ibland blir jag irriterad och nästan chockad över hur lättpåverkad jag är. Lyssnar på allt och alla mer eller mindre. Kritiskt tänkande är inte min starka sida. Som nu är jag skitsugen på att plugga i Linköping, hade någon från Örebro pratat hade jag säkerligen varit lika taggad på det. Utan att jag egentligen vet så himla mycket om någonting. Jag är naiv, säger mamma. Naiv, blåögd och lättlurad.

Förstår inte riktigt varför naiv är en dålig egenskap. Eller jo det förstår jag väl. Men samtidigt tycker jag att motsatsen till naiv, vad det nu är, måste vara en sämre egenskap. Tänk vad jobbigt om man alltid ska tro att folk lurar en, att allt måste granskas och styrkas för att räknas? Jag har så svårt med att tro att någon skulle vilja något ont, trots att det uppenbarligen finns massor av människor som vill skada eller lura en på ett eller annat sätt.

Man kan välja att tro ont om alla tills motsatsen är bevisad, jag gör tvärt om. Tror gott om dom flesta tills motsatsen är bevisad, känns som ett mycket trevligare sätt.

/A

småstör mig lite

Vissa människor blr man så sjukligt irriterad på. Mest tråkigt är det ju för den som är irriterad, och kanske för alla runt omkring som tycker personen är sur och barnslig. Det är så konstigt, för vissa saker som dom flesta andra stör sig på har jag stått ut med förut. Har liksom reagerat men inte blivit irriterad. Nu är det helt annorlunda, skulle kunna dra till någon ibland när vissa människor öppnar käften. Det är som om jag plötsligt öppnat öronen och hör vilka idiotgrodor som ploppar ut. För det är mest det grodor på ett eller annat vis. Medvetna för det mesta misstänker jag, fast falskt omedvetna. Sådär som tjejer gör ibland ni vet?

Endel spelar nog jävligt mycket på att dom är tjejer. Åhh jag är tjej och korkad, så om jag är otrevlig kommer ingen fatta det. Jo, jag kan meddela att det märks mycket väl och kan inte avfärdas med att man tillägger "inte för att vara elak men..." Och om jag säger detta fast jag egentligen vet att det är fel kanske någon stackars person kollar på mig. Ja, och undrar om din hjärna är gjord av cornflakes eller om du tror det är sexigt med dumma tjejer. ELLER om jag skrattar jättehögt och jätteirriterande, mest åt mig själv, då kanske någon kollar på mig? Jajemän, och undrar tyst varför inte du fick spela åsnans röst i shrek?

Jag vet mycket väl att jag troligtvis är den där personen i någons öron. Den där som får en att vilja stampa på något. Stampa på säger jag bara..

Skaffa barn?

Jotack! Fast vid närmare eftertanke..nej förihelvete! Förutom att det brukar krävas 2 för att det ska bli barn, så skulle jag verkligen inte vilja ha barn nu. Det är ju nu man är mitt uppe i allt liksom. Ena foten i nuet och den andra i framtiden. Fest, plugg, fritid, allt! Det finns massa folk i min ålder som skaffar barn, ibland undrar jag varför?

Visst, skitmysigt med familj och barn. Jag menar, jag har ju inga barn, men kan föreställa mig att det är helt underbart. Men är det verkligen det förslappade familjelivet man vill leva redan nu. Jag känner mig själv fortfarande som ett barn. Känns som att det ska vara nånting däremellan liksom? Barn-liv-mamma. Inte Barn-Mamma. Antar att det tar olika lång tid för alla att bli "redo" för barn. Och jaa jag vet att livet inte tar slut för att man får barn. Men om man tämker lite logiskt inser ju vem som helst att det blir en väldigt stor skillnad. Från att bara ha sig själv att bry sig om, kanske en parner med lite tur, så ska man ha 100 % ansvar för ett liv till. Den klarar sig ju inte utan sina föräldrar.

Festa en kväll? Jamenvisst, det finns väl barnvakt! Festa 2 kvällar i rad? Dra en sistaminuten till rodhos? Nja, där kör det plötsligt ihop sig lite..Vet att alla är olika, man kankse inte ens vill festa. Men det är ju så mycket annat som man också måste tänka på...

Anledningen till att jag skriver om detta, och tänker på det, är för att det känns som om alla ska ha barn nu. Eller planerar för det. "Jag ska bli gravid efter studenten" Jaha, men utbildning då? Jobb då? Boende då? Vill du att ditt barn ska växa upp på socialbidrag? "Mitt barn ska bli bortskämt, det ska få allt det pekar på" JAha, men då har jag en liten omöjlig ekvation för dig där att lösa: allt den pekar på för vilka pengar då? "Jag vill liksom gå ut och shoppa med mitt barn och sådär" Grattis! Det är ca 15 år dit, om inte du ska ha med en skrikande unge som någon slags accecoar då? Snyggt om du får en unge med downs syndrom, passar den verkligen lika bra på armen till den där skinnjackan?`

Folk som tänker så borde ju verkligen inte få skaffa barn. Bara att resonera så visar ju att dom kommer bli helt inkompetenta föräldrar. Inkompetenta föräldrar som kommer uppfostra inkompetenta ungar. Problembarn. Problembarn med vettiga föräldrar blir generellt sett inte problem, för dom får den hjälp och stöd som dom kräver eftersom dom har föräldrar med något annat innanför skallbenet än rispuffar.

Irriterad? Javisst!

/A

våfflor och imsevimse

Sjukligt mätt, som alltid, efter våffellunch hos mormor. MMmmmmm, vad gott! Det blir ju inte så ofta att man käkar våfflor, vi gör det typ nån gång om året hos mormor, och jäklar vad gott. Men nu i efterhand kanske man skulle slutat medans det fortfarande fanns något litet tomrum i magen och inte proppa igen den totalt.

Lexington var där också, sötungen! Men morbror, alltså hans pappa var ju också där, och jämfört med honom var kusin Ammi väldigt ointressant och farlig. Jag kidnappade honom och förde bort honom från hans älskade pappa, uppt till dom köttätande hästarna. ( som vanligtvis är sååå skrattframkallande). En liten sur min, neeej gråt inte. En tår, såååja vi är snart hemma hos pappa. Pappaordet var droppen som fick bägaren att rinna över..Ojdå vad göra? Han gråter, hur fan gör man nu? Imsevimsespindel klättra upp för trån, nannnnannanana sopa spindeln bort, upp stiger solen, torka bort allt regn. Imsevimsespindel klättra upp igen. Det funkade, han tystnade, och tittade på mig som om jag var dum i huvudet. Grimarserade lite men var tyst ända tills jag slutade sjunga. Som tur var var pappa inom synhåll då så vi kunde vända vagnen och få ett flin i ansiktet.

Den där hemska kidnapparkusinen kan ta sina köttätande hästjävlar och dra åt skogen!

/A

It's mine

Jennifer Nilsson är en naturbegåvning, så är det bara!

/A