lördag 21 januari 2012

vanilj

Yesterday var hur kul som helst! Verkade dock bara vara våran sektion som hade gått all in på vårt sjukhustema. Patienter, sköterskor och doktorer. Förutom det skymtade man bara en och annan mexikan inne på frimis.


Idag vaknade jag av att mamma och pappa ringde mig när dom provade mammas nya bils handsfree. Som tur var inte alltför tidigt. Mådde som jag förtjänade, men lyckades återhämta mig hyfsat lagom tills jag skulle sätta mig på bussen hem mot de värmländska skogarna. Trodde jag iallafall. Trodde även att jag var tätt i näsan. Visade sig att jag hade fel på båda när tanten med den vidrigaste vaniljsliskigaste kärringparfymen ever klev på bussen samtidigt som mig. Bakfylla+lätt åksjuka+parfymdoften gjorde att jag spenderade den bussresan med att ta djupa andetag och antränga mig för att inte kaskadspy någon i nacken.

Nu är det lördagsmys med familjen som gäller. SkönT.

/A

torsdag 19 januari 2012

tar luft

Första gången på hela veckan som jag har tid att andas i några minuter känns det som. Väldigt roligt men stressigt med nollning!

Som vanligt ser mitt rum ut som ett katastrofområde. Kan ingen komma och evakuera mig? Nej men seriöst, har inte varit hemma nog länge för att hinna städa sen tentan, och innan tentan, ja ni vet ju hur mycket tid man tar sig för städning då...Är rädd att det får förbli ett kaos några dagar till. Imorgon är jag ledig, men Britt Mari (min roomie) fyller 60 och ska ha folk här hela dagen så känner att storstädning inte är det briljantaste jag kan hitta på kanske.

Morgondagen ska snarare gå åt till att träna fläsket en sväng, sen dra genom stan på jakt efter en outfit inför kvällens nollefest, med sjukhustema. Man skulle varit hemma och fjäskat för faster Ylva för att få lite landstingskläder. Ska även köpa lite blommor eller en bok till Britt Mari i födelsedagspresent.

Sen får jag ju inte glömma bort att plugga på mitt snorsvåra basgruppsfall. Eller jag har åtminstone fått för mig att det kommer vara snorsvårt. Från att förra terminen varit på organnivå har vi gjort en djupdykning in i cellkärnan. Aningens svårt att ta på och förstå att så fantastiskt coola och komplicerade saker sker inuti våra celler hela tiden. Jag blir lite som när jag tänker på rymden och oändligheten. DUM_I_HUVUDET...

Nu ska jag mysa ner mig i sängen och kolla på lite weeds. Lite te får det bli också, i min jättestora mysiga mugg som jag fick i julklapp. Mystorsdag för min del alltså.

Ps. Åker hem lördag till söndag. Saknar min familj, ska bli skönt. Har beställt tacos, fick ju inte det på jullovet fast jag tyckte att vi lätt kunnat byta ut julmaten mot det. Ja, jag är en svensson, studentlivet chockar med på tok för många taco-fria fredagskvällar.

/A

fredag 13 januari 2012

lättnaden

Lättnaden, eller ja, iallafall en liknande skön känsla, när man har gjort sista tentan för terminen, inser att man avklarat 1/11 av läkarprogrammet, ska på färgfest med nollningen och lite klassisar, OCH har en helt pluggfri helg framför sig. Lättnaden, eller den liknande känslan. Den gillar jag.

Hur gick tentan då? kanske ni undrar. Kanske undrar ni inte alls, troligtvis inte. Jag undrar iaf, kändes som att jag är en exemplarisk student för omtenta faktisk. Jaja, så säger hon varje gång, tänker ni då. Och ja, det gör jag nog. Säger alltid att jag inte pluggat ordentligt, och att det inte känns bra. Whinar sönder hela tiden. Låter som att jag försöker försvara mig och förbereda mig och omvärlden på att det kommer gå dåligt, för att sen chocka lite när det ändå visar sig att det går bra. Imponera lite.

Men vet ni vad? Min pluggning ÄR faktiskt under all kritik, på riktigt. Gör aldrig allt jag ska, men gör lite, har sällan anteckningar som går att tyda. Råkar alltid snappa upp lite viktiga saker så att basgruppen inte märker hur lite jag pluggat, och dom tror mig inte när jag säger det. Till denna tentan har jag pluggat effektivt en dag. Självklart har jag varit i skolan och tittat i böcker lite hela tiden, men jämfört med andra duktiga personer i klassen pluggar jag kanske en tiondel. Det känns på riktigt inte alls bra, särskilt inte på tentan. Jag hoppas att jag failar denna tentan så jäkla hårt. Eller jag vill ju såklart inte köra på den. Men ändå, jag behöver en spark i baken. Måste börja plugga på riktigt nu. Nästa termin blir nog tuffare, då vill jag vara med. Inte känna massa ångest för att jag inte kommit mig för att plugga.

Nu ska jag börja göra mig iordning så att jag ser någorlunda okej ut. Måste nämligen ha på mig den smickrande kycklinggula faddertröjan. Så kan ta ett tag.

Sexy and I know it!

/A

onsdag 11 januari 2012

förvirringen=total

Fryser och tentapluggar, så kul har jag just nu. Kan inget, men ändå allt. Konstigt det där. Känslan säger att jag kan allt, sen säger mitt logiska jag till mig att det kan du visst inte, då säger min känsla till mig att få lite panik, då säger mitt logiska jag till mig att börja plugga, då säger min känsla att jag lika gärna kan ge upp och börja be till snubben där uppe att jag klarar det ändå. Historien om hur jag hamnade här istället för med näsan i boken. Plus att jag hatar att läsa saker två gånger då.

Jag har lite funderingar på en sak. Nämligen när man blir elak. Blir man elak när man tänker elaka tankar och sen säger dom högt? Eller räcker det med att bara tänka det i sitt eget huvud? Och om det är först när man säger det högt, är det då elakt beroende på vem man säger det till? Är det lika elakt om jag säger det till en person det inte gäller, som när jag säger det mitt i ansiktet på en person. Eller är det kanske tvärt om? Att prata bakom ryggen på någon är värre än att säga det rakt ut. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Eller jag vet vad jag tycker; åt helvete med skitsnack! Men det är inte alltid så jag agerar tyvärr. Ibland stör man sig på saker, och bara måste få ur sig dom. Troligtvis gör det mig elak. Hade jag hållt det i min skalle hade ju JAG fortfarande varit lika elak, skillnaden är ju mest att ingen kan ta illa upp, och ingen kan se hur elak jag egentligen är.

The thing is, I think I might be evil.

/A

tisdag 10 januari 2012

update

Jag är väldigt dålig på att blogga. Synd för er stackare som vill läsa, men you know what? Jag skriver för min egen skull så bryr mig inte så brutalt..

Nu är jag i Örebro, och mitt uppe i tentaplugg. Tentan är fredagen den 13e, tur man inte är troende tänkte jag säga, men ah, ni vet vad jag menar. Jag kan mer än vad jag kunnat till dom förra tentorna, men magkänslan säger mig att det kommer straffa sig att jag tänker så. Garanterat är det en 1000 ggr svårare tenta med helknasiga frågor. Ska ligga i dom sista dagarna också så får vi hoppas på det bästa helt enkelt.

Idag är en av väldigt få dagar som jag har pluggat konstant hela dagen. Har haft basgrupp på morgonen och sen suttit med basgruppen och gått igenom och sammanfattat vissa saker. Jättebra och skönt att få upp det på whiteboardtavlan tycker jag. Faddermöte inför nollningen som börjar på torsdag, ska bli roligt, men vet inte om jag är supertaggad på det just dagen innan tentan. Det löser sig. Vi pratade förut om hur fort våran första termin har gått. Nu helt plötsligt ska vi bli T2or och det kommer nya små T1or. Fast sen kom vi på att dom nog inte är så små, ingen lär ju vara yngre än född 92. Alltså lika gammal. Typiskt. Nejdå, men hoppas att det är ett skönt gäng som kommer.

Jaa, vad händer annars då? Jag har ingen häst med mig, saknar honom, men är samtidigt skönt att kunna fokusera helt på plugget om det behövs, såhär i tentatider. Han blir återigen örebroare i slutet av januari, som tur är! Eftersom jag inte har några "måsten", blir jag ganska slapp. Våldgästar mina  kära vänner Wojtek och Mattias för det allra mesta. Kryper lite i mig att vara på mitt rum, dessutom somnar jag 9 ggr av 10 som jag försöker plugga här. Har köpt gymkort, hoppas att motivationen håller i sig, eller ska vi säga kommer till mig för det första. Just det, fikat med dennis i veckan också, fan vad jag tycker om den killen. Helt klart en av mina allra bästa vänner.

Älskade äva var hemma under jul, var superskönt att träffa henne med, även om jag skulle ha önskat att vi hunnit setts mer. Men snart kommer hon hem. Tur.

Just nu står det mellan att glo little brittain, eller läsa om motströmspricipen i njuren. Undrar vad jag ska välja..

/A

lördag 31 december 2011

nyår, men inte nytt år än

Jobbigt beslut. Grät lite igår, fast jag lovade att inte göra det. Hoppas det känns bättre snart. Det gör det nog. Är detta slutet? Ja vem vet..jag hoppas att det inte är det.

Nyårsfirande med goa människor ikväll, ska bli riktigt roligt! Jag kör nyktert idag för att jag vill hinna hem och rida och packa imorgon innan jag åker tillbaka till Örebro. Kände att hela dagen skulle gå om jag drack och var tvungen att sova över. Gör mig faktiskt inte så mycket, alls.

Innan kvällen ska jag hinna med att fixa till hästisarna, rida lite i ridhuset, och kanske läsa en sida eller två i fysiologiboken.

Idag är det också fint väder. Någon där uppe vill mig väl.

/A

fredag 30 december 2011

Härligt

Sitter inne och pluggar. Tittar ut på det underbara vädret. Idag skulle jag och mamma till ridhuset med våra bushästar, men jag vill ju rida ut idag! Hoppas att mamma också vill det sen när hon kommer hem. Onödigt att inte njuta av solen när den för en gångs skull är framme.

Jag avskyr vintern, som jag redan skrivit om ett antal gånger. För att trötta ut dom stackare som orkar läsa säger jag det igen. Jag hatar vinter. I år är det ändå helt okej än så länge. Visst, det är lite rått och kletigt överallt. Men frågan är om jag ändå inte föredrar höstvädret. Att fastna med stöveln i leran är bättre än att fastna med hela kroppen i snö.

Bor man inne i stan tycker jag egentligen inte att det spelar någon större roll vad det är för väder. Iochförsig är det jäkligt skönt att slippa skrapa rutorna, och att kunna ha lagom med kläder på sig så man inte fryser ihjäl ute eller svettas ihjäl inne. Det är stor skillnad om man bor ute på landet. Då märker man verkligen av vädret och årstiderna. Man måste se till att snön kommer bort från vägen så att man kan ta sig ut med bilen. Man måste pulsa genom massa snö flera gånger om dagen för att få ut hästarna och deras mat. Och så vidare.

Nu är vi iallafall på rätt sida av jul. För det är inte bara det trista vädret som gör att jag hatar vintern. NEJ, det är det jävla mörkret som är nästan värst. Det är mörkt när man vaknar. Man är inomhus hela dagen, för att sen sluta skolan och gå ut i, ja, mörker. Så deprimerande. Kroppen måste ju tro att vi ska sova hela tiden, inte konstigt att man blir trött.

När jag blir stor ska jag bo utomlands. Eller resa ofta och mycket, sådetså! Ska bara betala av alla studielån och tjäna feta cash först.

/A

Ps. Jag är inte såhär bitter på riktigt.

torsdag 29 december 2011

mitt första jullov

Sitter under en filt och fryser, lyssnar lite otippat på fransk hiphopmusik, och försöker övertala min hjärna om att det visst är intressant att veta hur natriumjonerna transporteras från ett ställe till ett annat i njuren.

I förrgår var jag i Säffle hos Jennifer tillsammans med Äva, Borrelia och Alanda. Det var riktigt mysigt och kul att träffa dom. Sleep over som dagen efter fortsatte i tatuering av Evelinas vad. Älskar att hon baserat på erfarenheterna av tatueringen bakom örat (som kittlades skönt) trodde att det inte skulle göra så ont. Älskar chocken efter första halvminuten när hon undrar vad fan hon gett sig in på. Ja, jag är nog lite skadeglad av mig.

Idag har jag försökt plugga, resultatet blev en powernap tyvärr, så jag gör ett nytt försök nu. Var hos charlotte och knäckte/masserade ryggen förut, och ja, knakade gjorde det, och ont gjorde det. Tydligen fick jag ett längre ben också. Nu ska jag stretcha så jag slipper bli stel som ett kylskåp i ländryggen.

Förresten var jag och tränade med min prins i tisdags med, han var så jäkla duktig. Ibland får man bara den där känslan, och det är så himla häftigt! Att känslan inte fastnar på bild är ju lite synd, det är knappt så vi fastnar på bild överhuvudtaget.

Jag kommer ihåg när man var liten. Då var jullovet hur långt som helst. Man byggde upp en sån spänning, både inför julafton och nyår. Hela lovet kändes som en evighet. Mitt lov nu känns som motsatsen till evighet, vad det nu är. Men jag trivs i örebro, så har inte så mycket ångest för att åka tillbaka trots allt.

Jag funderar och funderar, kommer inte fram till någonting egentligen. Man vill så mycket, men inser samtidigt att det inte fungerar. Det kan aldrig vara enkelt.




/A

onsdag 28 december 2011

julen i bilder


Promenad med bror och far på julaftonsmorgon


Mitt bidrag till nästa års julgranshuggning

charmiga syskon-bös






mamma och moster

charmiga som vanligt

goa moster mia <3

mormorn

turturduvorna



coolingar

classy

kikar efter tomten

men vad gör chewbacca från star wars här?!



Go
/A

måndag 26 december 2011

Julen

Nu räknas det nog som om julen börjar gå över. Massa mat, massa mys och massa släkt. Kärlek till det.

Skriver mer och lägger ut fina bilder en annan dag. Har nämligen agerat proffsfotograf både julafton och juldagen.

/A

fredag 23 december 2011

Det är inte lätt när det är svårt

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet

och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'

och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria

men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is


Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom... 

Har lite att tänka på, måste tänka. Det är inte lätt, och det gör liksom ont.

/A

måndag 19 december 2011

Men gör det bara då ammi

Han är ju så jäkla bra. Ångrar lite såhär i efterhand att jag inte gick på han när han var här i lördags. Menmen, det kommer kanske fler chanser.

nu måste jag plugga, svårt att hitta sista motivationen såhär innan jul. Är nu ganska färdig med julklapparna med, skönt!

På onsdag är det julfest för alla läkarstudenter som vi är ett gäng som har ordnat, det kommer bli awesome, helt klart! 

/A

fredag 16 december 2011

long time no see, huh?

Avsaknaden av blogginlägg beror nog helt enkelt på att det är mitt i julstressen. Let me explain, min vecka baklänges:
  • Nyss hemkommen från Wojtek och Mattias, har nu officiellt sett alla starwarsfilmerna. Över förväntan, och känns bra att ha sett dom helt enkelt.
  • Förmiddagen spenderades kringirrandes på stan, mission:julklappsshopping. Score: 5 av 7. Scoren för Kavan och Wojtek låg snarare på 1 av 5 eller nått sånt. 
  • Gårdagen, softa, basgrupp, träning, plugg.
  • Ondag. THE DAY. Dagen då jag fick ta ett venprov för första gången i  mitt liv. Det var på VFUn, och min klasskompis Jasmin var offret. Det kanske inte låter som en så stor grej, men jag lovar er, så löjligt glad jag blev efter det har jag inte varit på länge. Sjukt.
  • Tisdag, vilse i varbergas bostadsområde under ett joggingförsök, pinsamt. Sen en trivsam kväll med läkarpub på en pizzeria. Lite musikquiz och grejer.
  • Måndagen var så länge sen, så med mitt guldfiskminne är det svårt att komma ihåg.
Det som återstår av helgen skajag ägna åt plugg, lite bad på gustavsvik, lite julfest, och kanske lite julstädning av kaosrummet.

Saknar min kille, cerberusen. Men inte många dagar kvar till jul nu inte!

Gonatt
/A

söndag 11 december 2011

Skönt

Så himla skönt att vara hemma. Ta det lugnt. Andas lantluft. Träffa familjen. Mysa.

Jätteskönt att bästa Carro kan ta in hästarna idag så jag slipper ta den tidiga bussen bara därför. Trots att cerberus är här hemma har jag ganska många pass kvar i stallet denna och nästa helg. Det gör mig inget, man får ju ta ansvar för det man har skrivit upp sig på. Däremot kommer jag bli extremt lack om jag kommer dit bara för att ta ut eller in dom, och så är någon annan där samtidigt. För så brukar det hända, att man liksom planerar hela dagen efter att man måste vara där ett visst klockslag, och sen när man kommer dit så är nästan alla hästarna redan inplockade. Då tycker man att uppfinningen sms kanske borde användas lite flitigare.

<3
Idag fyller min bästa mamma år. Jag och pappa slog ihop våra vackra stämmor och gav henne frukost på sängen med skönsång. Frågan är om man vill vakna till den eller inte alltså..

Just nu väntar jag på att färgen i mitt hår ska verka. Försöker desperat dölja den musbruna utväxten. Hoppas det funkar för en stund iallafall.

Stallet är fixat, men hästen ska ridas. Blir nog en tur ut på isgatan. Det är sol!

/A

lördag 10 december 2011

Meet me halfway..

I can't go any further then this
I want you so badly, it's my biggest wish

I spent my time just thinkin thinkin thinkin bout you
Every single day yes, i'm really missin' missin' you
And all those things we use to use to use to do
Hey boy, wuz up, it use to be just me and you
I spent my time just thinkin thinkin thinkin bout you
Every single day, yes i'm really missin missin you
And all those things we use to use to use to do
Hey boy wuz up, wuz up, wuz up, wuz up

Meet me halfway, right at the boarderline
That's where i'm gonna wait, for you
I'll be lookin out, night n'day
Took my heart to the limit, and this is where i'll stay
I can't go any further then this
I want you so bad it's my only wish


/A

torsdag 8 december 2011

Jag är nog en lite dålig människa, självisk. Fast självisk är väl majoriteten av oss, ganska mänskligt.

Idag blev jag lite nere, och vet ni varför? Jo för att några av mina klasskompisar har sökt in på andra ställen och ska flytta.. Det är ju inte som att det är dom jag umgås allra mest med, men ändå tycker jag att det är tråkigt att dom ska flytta. Vad är det för fel? Jag borde ju verkligen vara glad för deras skull. Och jag borde verkligen inte bli nere. En tredje lite bättre kompis ska kanske flytta, typiskt. Menmen, just denna känslan är nog inte så långvarig. Och ahr trots allt en hel hög med härliga människor kvar att lära känna.

Imorgon blir det blodsockerlab. Ett paket dextrosol till frukost blir nog väldigt spännande!

/A

avskrivning

Man-"Ah, så ska jag ju bli pappa igen nu också, fick jag reda på igår.."
Jag-"Jaha! Grattis gud vad roligt!"
Man-"Njae, det vet jag inte riktigt, det var ju inte direkt planerat men, blir ju kul för pôjken  att få ett helsyskon"

Nämen ojdå? Hur kan en vuxen människa, eller två människor tillochmed, "råka" göra ett barn. Jag menar, är den ekvationen så jäkla svår? (sex-preventivmedel=barn) Det borde vara logiskt för vilken snubbe som helst.

"Ja pôjken har ju en halvbrorsa redan, men han är ju dômm i hôvve, 18 år är han, men han är ju inte hemma ofta. Har suttit fyra år på ungdomsanstalt har han, snodde bilar och grejer. Men nu har han fått egen lägenhet, så nu får han klara sig själv."

Ja det resonemanget är ju helt logiskt. Vi har två barn, den äldstas liv är redan helt uppfuckat, vi gör ett nytt syskon till den yngre, bra idé!! För att den äldres liv är a mess beror ju säkerligen inte alls på hemmmiljön och uppfostran. Absolut inte. Vi kommer helt plötsligt lyckas mycket bättre med dom två nya barnen, självklart.

Jävla puckon! Jag vill inte vara fördomsfull, men folk hjälper allt till att bekräfta vissa fördomar ibland med...Dom som är dummast ynglar ofta av sig mest. Och jag menar absolut inte att det är det som är problemet, för alla kan inte vara einstein, det förstår jag med. Men kan inte alla barn iallafall få en ärlig chans, att födas för att någon faktiskt vill ha en skulle vara en bra början. Enligt mig.

"Du vet det är inte så lätt, pôjken har ju ADHD vettu"
Ja men skräll, det är ärftligt. Men är det då egentligen inte dom barnen som behöver mest stöd och hjälp? Att bara få höra över huvudet på en hela tiden hur pappa ursäktar sig över en för att man har ADHD kommer troligtvis inte hjälpa. Får man höra det hela tiden tror man nog snart själv att det är fel på en. Självklart ska väl barnen vara medvetna om att dom är lite annorlunda, men ännu viktigare känns det som att det är att dom får hjälp och stöd för att ändå lyckas. Att dom får hjälp i skolan, får hjälp hemma med läxor osv. Tyvärr känns det som att det ofta är dom barnen som behöver mest hjälp som har kokko och bokko som föräldrar. Samma föräldrar som kläcker ut unge på unge när de äldsta "förbrukas".

Det finns fullt normala familjer som har många barn också, som tur är. Man behöver inte vara sveriges intelligensreserv för att klara av att uppfostra ett barn. Men man behöver ändå ha någon slags hjärnverksamhet utöver äta, sova, pippa. Tyvärr alltså, skulle man kunna säga.


Jag har funderat lite, är det en rättighet att kunna skaffa barn? Om man ska adoptera är det inte det.. Då måste man utredas noga och grundligt. Helt förståeligt. Barn som har haft det mindre bra ska få det så bra det går i en ny familj, helt klart. Men är det ändå inte lite konstigt att kleti och pleti får skaffa hur många barn som helst, helt oberoende på deras kapacitet att ta hand om dem sen? Väldigt känsligt ämne, jag vet. Ingen som egentligen skulle kunna avgöra vem som är lämplig förälder på det sättet. Många förändras väl trots allt till det bättre efter att de fått barn också, som tur är. Men ändå..

Jaja, tur att det är länge kvar innan jag befinner mig där i livet att jag behöver fundera på barn. Kanske kan jag inte ens få barn, kanske vill jag inte ens ha barn. Det är ju trots allt inte helt självklart.

/A

onsdag 7 december 2011

gråblaskslaskäckelsnö

Kommunikationsövning idag som gick ut på att vi i par skulle spela in oss själva när vi låtsades vara patient-läkare. Tro det eller ej, men det var askul! Mest roligt, men lite nyttigt också tror jag. Tyvärr ska vi hålla en 8 minuter lång presentation på ett seminarium nästnästa vecka om det. Inte lika skrattretande kanske.

Ikväll ska jag prova att ta en dressyrlektion för en tränare som kommer till ridhuset nära stallet varannan vecka. Jag fick tid klockan nio, nio på kvällen. Både jag och cerberus kommer somna, ska strax bege mig ut mot stallet för att undvika att somna här och nu. Är inte supertaggad, men får ge det ett försök iallafall.

Imorgon kommer morfar och mormor och hämtar ceb, så kommer jag efter hem på fredag. Ska blir riktigt skönt med en hemmahelg. Cerberus får stanna hemma tills jul nu, känns ovärt att ge sig ut med hästkärra dubbla vändor i snön om man slipper. Vi har tydligen mer att göra dom här två veckorna som är kvar än vi haft på hela hösten i plugget med, så det är väl lägligt antar jag.

Känner mig ganska omotiverad och nere just nu. Eller inte så nere kanske, mest omotiverad. Kom fram till att det nog är en "efter-tentan-dipp". För egentligen är det ju nu precis innna nästa tentahets börjar som man borde vara som mest avslappnad och glad. Jaja, det ger nog med sig snart igen, brukar vara så.

Har inte börjat med en enda julklapp än heller. Vetetusan vad alla ska få i år. En puss och en kram, räcker inte det? Lite löv.

Saknar min löv, för mycket. hatar att bo fel, eller att han bor fel. Sådetså. HATAR snö och vinter också.

/A

fredag 2 december 2011

läkarstämman

Kom nyss hem från en heldag i el stockholmo. Läkarstämman med spännande föreläsningar och inte lika spännande montrar. Mycket gratispennor, och mat. Och gratis är ju gott, det vet ju alla.

Stackars stackars klasskompis heidar säger jag bara. Jag och Jasmin har hållit konstant allsång i 2 timmar i ett sträck hela vägen hem. Men shit happens när man åker hem från hufvudstaden, så är det bara.

/A

torsdag 1 december 2011

strömpis alltså

Vaknade för en timme sen av en dröm. I drömmen hade jag försovit mig och klockan var halv fyra på eftermiddagen. I drömmen var jag sjukt utvilad och inte ett dugg bakfull. Sen vaknade jag.Och drömmen stämde inte alls. Jävla oflyt hele tin.

Förfest och sen utgång på strömpis med klassen för att fira att tentan var gjord (resultatet får bli ett senare problem). Det var skitkul, verkligen! Det enda som var väldigt oskönt var mina fötter, ska frånochmed nu börja gå ut på krogen i gympadojjor, enda alternativet känner jag.

En helt hysteriskt komisk situation inträffade. En kille i klassen (nämner inga namn) står och glor på en tjej i klassens tuttar ett bra tag när vi står ett gäng och pratar. Efter ett tag sträcker han helt oprovocerat och iskallt ut händerna och bara klämmer på dom. Helt sjukt. Själva grejen han gjorde var ju väldigt komisk. Att han dessutom annars verkar som jordens oskyldigaste kille spädde ju bara på det hela. Han kom undan med att bli utgarvad helt enkelt, fast han egentligen (enligt mig) förtjänade en pungspark.

Senare under kvällen pratade vi om händelsen, och jag sa typ att det var INTE okej att göra så. Svaret blev följande; " Alla tjejer vill bli tagna på brösten, fast dom säger bara att dom inte vill".
Vafan är problemet? Jag skulle egentligen inte lacka ur så mycket om nån tafsade på mina tuttar, OM JAG VAR MED PÅ DET. Men att gå runt med inställningen att man tror att man vet vad folk vill med sin egen kropp. Det är bara en sjukt osund inställning som troligtvis kommer skada någon, nångång. Alla har ju för tusan, eller ska ha, rätten att bestämma över sin egen kropp. Whoever uppfostrade den grabben misslyckades stort på den punkten. Stort. Inget ont mot honom i övrigt, men hans agerande och framförallt tankesätt kring det är kränkande. Vi kan ju för allas bästa hoppas att han var aspackad.

Eller förresten inte, det är lika jävla illa ändå. Även om man är full ska man kunna visa respekt för vad andra människor vill. Annars är det ju som om en våldtäkt där våldtäktsmannen är full skulle vara förmildrad på nått sätt. Och så är det ju verkligen inte.

En inställning som kan göra mig upprörd, som så mycket annat också kan..nog om det.

/A