natta

Klockan är 2 minuter i 3. Kroppen vill sova. Hjärnan vill sova. Jag vill sova. Men istället sitter jag på fabriken och lyssnar på smöriga låtar blandade med mystiska inrigningar av tragiska människor på radion. Äter frukt till förbannelse och går runt en sväng ibland.

Pappa berättade vad han hade hört på radion häromdagen. Med viss reservation för att han brukar modifiera sanningen ibland så var det ungefär såhär, En mamma till en autistisk pojke hade sagt till honom att smurfar finns på riktigt, pojkens assistent hade då anmält detta och mamman hade dömts för det. Hur knasigt är inte det egentligen? Om jag skulle gå runt och säga till folk att jag tror på att smurfarna finns skulle folk tycka jag var helt kokko. Men när människor säger att dom tror på gud är det ingen som kan ifrågasätta. Och att berätta för sina barn att gud finns är det inte så ofta någon blir dömd för vad jag har hört. Vad är entligen skillnaden?

/A