War

Krig tamejfan överallt.

Ute i världen krigar länder mot varandra. I samhället krigar människor mot varandra. I vår tv-soffa krigar vi mot varandra. Vi är väl människor, men ändå. Kriget om godisskålen, och ännu värre, kriget om tv-dosan!

Har tänkt endel på det där ibland. Eller jag brukar tänka på det ibland, som emil inte skulle säga (brukar och ibland är motsatser, eller går inte ihop enligt honom). Krig=våld. Så mycket vet jag, men annars vet jag inte speciellt mycket om krig. Är inte insatt i vem, vad eller vart det pågår. Ännu mindre insatt i vart det pågått. Jag känner bara att det är så himla onödigt, försår det liksom inte riktigt. Hur kan länder (och vad är ett land, vem tar besluten och är det samma som utför sakerna?) bara FÅ kriga mot varandra, och hur kan en grupp människor, som jag antar är dom som bestämmer, få bestämma över att oskyldiga människor ska skadas.

Vad vinner dom på krig. Död, ja men oftast bara oskyldiga människors död, inte the bad guy, vem det nu är. Skada, även här skadas väl sällan den som "borde" skadas. Hat, med all rätt vinner dom hat. Dom förlorar tillit hos människor. Ondska föder ondska, godhet föder godhet. Så är det bara, jag är övertygad.

Om jag någonsin får ett barn, eller flera kommer det bli stört. Det skulle inte få spela våldsamma spel eller leka krig. Varför leka krig när man kan leka kurragömma eller något annan mindre väldsamt och mer kärleksfullt? Vissa skulle säkert säga att det vore att hålla undan det från verkligheten, och det är ju sant. Men samtidigt vill man inte att ett barn ska lära sig och bli som dom i ett krigsspel, våldsamma med 10 liv, för så är det inte i verkligheten. Dör man så dör man.

/A

PS. Jag har positiva tankar i min hjärna också, inte bara såna här allvarliga och jobbiga som jag skriver ner här. Dom glada och positiva släpper jag ut runt omkring mig oftast, men dom jobbiga blir kvar så släpper jag ut dom här.