Hade ett litet problem på jobbet igår, ett tyskt par kom in och ville köpa kulglass, och jag stod i kassan...Hur många kulor, how many eeehhhmm, balls?? Enda sortens kulor jag kom att tänka på sådär spontant, haha. Har nu tagit reda på att den korrekta benämningen är scoops, låter kanske aningen mer logiskt och normalt.
Har även på mig själv diagnosticerat extremtidig alzheimers också. Jag flyttade mjölkbehållaren en meter bort till ett annat bord för att den var slut, gick och hämtade en trasa, fick syn på mjölkbehållaren och utbrast " men, har vi en mjölkbehållare här också? då är det ju inte slut" Ehhmm ja just det, minnet var det ja..
Är det något jag är rädd för med åldrande så är det glömskan. Kanske inte främst på mig själv, men på mina nära och kära. Tänk att se sin mormor, mamma eller farfar förvandlas så totalt, som demenssjukdomen faktiskt gör med dem och deras personligheter. Är nog ännu mer skraj eftersom jag vet att vi har det i släkten...hoppas vi slipper det allihopa. Kroppsliga sjukdomar kan vara minst lika hemska, men då är det ändå samma person innanför skalet eller vad man ska säga.
Som sagt får man ta vara på alla dagar tillsammans med människor man älskar, en vacker dag är det för sent för oss alla..
Låter negativt men är menat som positivt. Nu ska jag käka jordgubbar och slappa, om det verkar tragiskt för en fredagskväll så är det så det är. Om någon annan har en tråkig kväll, feel free to höra av dig. (ps, är inte alls desperat)
/A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar